Min fruktansvärda barndom

Till alla barn som överlevde 50-, 60-, 70- och 80 talet. Först så överlevde vi att födas av Mammor som rökte och drack under graviditeten. Dom tog magnecyl och alla möjliga läkemedel samt åt tonfisk direkt ur burken men blev aldrig testade för diabetes.

Efter detta trauma blev vi lagda på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt. Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.

Som spädbarn och barn åkte man bil utan barnstol. bilkudde, säkerhetsbälte eller airbag. Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska. Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta. Vi åt muffins, Mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i filen. Inte blev vi överviktiga för det! För att: VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!!! Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var tända. Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!!

I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna. Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet. Vi hade inga Playstation, Nintendo, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler på TV:n, inget surroundljud, CD-spelare, inga MOBILTELEFONER, DATORER inget Internet eller MSN och Facebook. Vi hade VÄNNER och dom fann vi UTOMHUS!!

Vi föll från träd och tak, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder!! Och inte blev någon stämd eller anmäld för det. Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord och inte fortsatte maskarna att leva i magen!! Vi fick luftgevär vid 10 års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar. Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem. Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna, dom som inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen OTROLIGT ELLER HUR!!??

Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte. Dom var faktiskt lagens högra arm!! Denna generation har faktiskt fostrat dom största risktagarna, problemlösarna och investerarna någonsin. Dom senaste 50 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya ideèr. Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar och vi lärde oss att ta allt detta!!

Om du är en av dem så:
GRATTIS!!

Ett bland de bästa inlägg jag läst!
Precis så var det, kan man tänka att vi överlevde allt. Men just detta att spädbarn lades på mage var jag en av de första att protestera emot , för barns bröstkorg har svårt att häva sig på mage. Dödssiffrorna på plötslig spädbarnsdöd, sjönk markant då detta mode försvann.
Jag är själv uppväxt på burkmat, som ibland smakade plåt. Kalops , dillkött, pölsa osv. Min mamma lagade sällan mat. De rökte i bilen så vi kräktes. Vi blev rökare både min syster och jag. Men slutade innan vi var 40 år.
men något som fanns var en livsglädje hos föräldrarna som sedan saknas. De festade och drack , mest på sommaren. Då kom folk på helgerna, de spelade dragspel, dansade och skratten ekade mellan kullarna på landet.
Sedan kom varningsklockorna för sprit, cigaretter, mm. Själv har jag druckit ytterst lite som vuxen.
En sak som jag tycker är hemskt som inte fanns då, är att föräldrar försvarar sina barn oavsett vad de gjort i skolan mm.Jag arbetade många år inom barnomsorg och skola. Lärarna var förtvivlade, de hotades, fick slag, blev spottade på. Föräldrarna sade att barnet blev orättvist behandlad. Gissa varför lärarjobbet blivit så oattraktivt?
Vi var ute som Andreas skrev, klättrade, cyklade, badade, byggde kojor. Vi var mycket atletiska och inte bortskämda på samma sätt som barn idag. Men roligt hade vi!
Att få en läsk och hembakt bulle var kalas. En tur till Gränna på sommaren var semester! Inte Thailand, utan 10 mil med bil, så var det.
Jag drog på munnen av igenkännande då jag läste detta inlägg som var full av sanning och skrivet på ett spetsfundigt vis. Tack för det Andreas! Mvh/Sunflower

Ler igenkännande.  

Minns att jag alltid skulle klättra högst i träden och ramlade ner då och då med hjärnskakning som värsta följden. 

Klättrade upp på hustaket och satt sedan där och njöt av utsikten. Tills min morfar tyckte att det var dags att klättra ner

Simmade långt ut till små kobbar ute i sjön för att utforska dem meden de vuxna slet sitt hår i förtvivlan 

Lekte indian och cowboy och galopperade över ängarna barbacka och utan ridhjälm

Ja listan kan göras lång, men roligt hade vi under uppväxten

När jag tänker tillbaka måste jag haft änglavakt när jag växte upp, och att skyddsänglarna fick arbeta på övertid.. 





Ja tänk så tiderna förändras..

Barn är mer överbeskyddade idag än vad de var då på den tiden. Gjorde jag t.e.x. något dumt i skolan eller annanstans, så väntade farsan där hemma och så fick jag värsta avhyvlingen. Personligen skulle jag jag aldrig ta mina barn i försvar om det framkom att de mobbat annan elev i skolan eller bråkat med en lärare. Men det förekommer tyvärr ofta att föräldrarna gör det. Och då undrar jag hur barnen ska förstå att det de gör är fel och inte acceptabelt?  

Tiderna förändras. Till det bättre på vissa områden men till det sämre på andra områden. Jag är i alla fall glad att jag växte upp under en era som inte präglades av all den IT-teknik som finns idag och som har tagit bort mycket av det sociala samspelet och umgänget människor emellan

Ja du Andreas, jag måste säga man kan inte annat än skämmas över den tiden men det var så invant och så vanligt så ingen reagerade. Stackars våra små som utsattes för oss   vi får vara tacksamma att de ändå klarat sig bra. 

Det var ju så vanligt och alla rökte på den tiden, nästan alla och då rökte man inne och i bilen, utan att tänka sig för. Idag är det annat jag kan inte tänka mig att börja röka igen det räcker nu för min del. 

//Gunnar

Usch ja, det där att röka överallt, Inomhus, i bilen, vad man än befann sig nästan var det okej att blossa på. Tack och lov har den trenden vänt sedan länge. Fimpade själv för snart 30 år sedan och har inte ångrat beslutet en dag.

Jag slutade röka för 40 år sedan och ingen av barnen röker. Ett barnbarn röker, synd.
Men man rökte överallt, ingen visste det var så farligt. Men då barnen kräktes så sade man att de blev bilsjuka?
Men min son nr 2, han sade ifrån rejält-ni får inte röka i bilen-. Så bra. Men maken stannade för att röka på vägen hem från hans föräldrar 6 mil bort. Fy vilket begär. Han dog av lungcancer, så onödigt om vi hade vetat. Det var kopplat till rökningen. Tror att barnen inte ville fresta generna och därför lät bli cigaretterna.
Jag var lika hemsk, minns hur jag skämdes då en dam på en kurs påpekade att min lilla flicka luktade rök om håret. Så hemskt, men jag förstod inte bättre då.
Jag röker inte , dricker inte mer än någon festlig dag. Spelar inte, äter lite för mycket godis. Men alla laster är konstanta säger dom kloka, så godiset är väl min last då? Mvh/Sunflower